Familjerätt

Sambo, är inget civilstånd i juridisk mening.

Enligt sambolagen är efterlevande sambo dödsbodelägare, men har ingen automatisk arvsrätt.När ett samboförhållande upphör så ska viss egendom, så kallad samboegendom, delas mellan samborna.
Förenklat så ska samboegendomen delas lika när skulder räknats av. Med samboegendom menas sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensamt bruk oaktat vem som betalat. Undantag görs här för det ena sambon fått i gåva, arv eller erhållit genom testamente med villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom. Med gemensamt bohag menas möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet.Egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål är dock inte samboegendom. Genom samboavtal kan samborna avtala att viss egendom inte ska ingå i bodelningen eller till och med att bodelning inte ska ske. Avtalet skall upprättas skriftligen och undertecknas av samborna. 

Äktenskap, har av hävd avsetts förbundet mellan en man och en kvinna i syfte att bilda familj, det vill säga få barn för vilka makarna åtar sig ansvaret. Enligt den svenska äktenskapsbalken skall makarna gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.Under ett äktenskap äger var och en vad man köper och införskaffar.

I äktenskapsbalken formuleras detta såsom:

"Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder." Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig.

De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas. Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller

genom äktenskapsskillnad (skilsmässa).

Äktenskapsskillnad, är numera enligt svensk rätt det enda giltiga sättet för upplösning av äktenskap om båda makarna är i livet. Äktenskapet upplöses genom dom i tingsrätten.

Skilsmässan gäller från den dag domen vinner laga kraft.

Ansökan om skilsmässa kan lämnas in gemensamt eller av den ena parten. För par som har barn under 16 år krävs sex månaders betänketid innan skilsmässa beviljas.

Om bara den ena parten vill skiljas gäller också betänketid.

Bodelning är den delning mellan makars egendom som skall ske vid äktenskapets upplösning genom den ene makens död eller äktenskapsskillnad. Delningen avser bara makarnas giftorättsgods, inte deras enskilda egendom. Samma regler gäller vid registrerat partnerskap. Grundregeln är alltså att makarnas giftorättsgods, efter avdrag för eventuella skulder, delas lika mellan makarna.  Bodelning kan ske också vid upphörande av samboförhållande men omfattar då bara s.k. samboegendom, d.v.s. bostad eller bohag som förvärvats för gemensamt begagnande.Vid bodelning kan även reglerna om dold samäganderätt vara tillämpliga.

Arvsrätt, de lagar som tillsammans med ett testamente är det som reglerar arvet från en avliden, även arvingars rättighet att ta del av detta arv är, Ärvdabalken i första hand.

Har den avlidne barn inom äktenskapet får dessa vänta med att utfå sina arvslotter. Har den avlidne särkullbarn (barn utom äktenskapet) har dessa rätt att utfå sina arvslotter direkt. Har arvlåtaren testamenterat bort egendom ur kvarlåtenskapen har bröstarvingar alltid rätt att påkalla jämkning av testamente till utfående av sina laglotter (1/2 arvslotten).

Makar ärver varandra. Någon liknande arvsrätt för sambor finns ej. Dessa måste upprätta ett testamente för att ärva varandra. Har samborna tillsammans, eller någon av dessa,

barn kommer barnen alltid att ha rätt att utfå sina laglotter trots att testamente finns (arvlåtaren som har barn kan endast förfoga över den disponibla kvoten, vilken är 1/2 av kvarlåtenskapen). När någon av makarna har barn utom äktenskapet är det vanligt att de väljer att arvsplanera för att dessa skall utfå så lite som möjligt vid ett dödsfall. Det finns skyddsregler mot vissa arvsplaneringsformer, tex  det

förstärkta laglottskyddet.

Testamente,är ett dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska regleras efter dennes död. Testamentet är juridiskt bindande.  Ett testamente är en persons yttersta vilja, vilket är uttryck för att ett testamente inte är förpliktande för den som upprättar ett sådant utan denne har alltid rätt att ändra detta när som helst. Ändring av testamente sker enligt samma förfarande som inrättande av sådant. Det är alltid det senast skrivna testamentet som gäller, enligt lagen.Om testatorn har barn (arvingar i första arvsklassen) har de alltid rätt till hälften av det arv de skulle ha fått om testamentet inte hade funnits. Detta kallas laglott.Vissa formkrav gäller för att testamentet skall vara juridiskt giltigt, t.ex. att det skall vara skriftligt samt bevittnat av två icke-jäviga (ej syskon etc.) vittnen. Bägge vittnena ska samtidigt bevittna testators underskrift, eller testators vidkännande av densamma. De behöver inte få kännedom om testamentets innehåll.

Bouppteckning,är en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall och vid konkurs.Även aktiviteten att upprätta handlingen kallas bouppteckning.Bouppteckning skall inlämnas till skattemyndigheten senast tre månader efter dödsfallet. Om tillgångarna efter den döde är ringa och inte omfattar fast egendom kan bouppteckningen ersättas av dödsboanmälan som inlämnas till kommunens socialnämnd.